söndag 2 mars 2014

Ny adress!

Vi flyttar bloggen till ny och enklare adress, tryck på länken så kommer Ni rätt!

www.utrotningshotad.se


Om Du vet någon som vill medverka så skriv gärna ett mail till oss, kanske är det Du själv, eller någon Du känner som vill dela med sig av sitt bondeliv. marina@utrotningshotad.se eller sandra@utrotningshotad.se

Ju fler vi blir desto mer sprider budskapet sig vilket faktiskt i slutändan kan resultera i att vi får ha våra bönder kvar och att fler också kan bli bönder! Nu kör vi!!!

fredag 28 februari 2014

Utrotningshotad del 7

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det här är David. Han är även min bror och den av oss fyra syskon som förde arvet vidare på vår gård.  Han har alltid varit intresserad av jordbruk och började köra traktor redan innan han började skolan. Att ta över gården har aldrig varit ett krav men mer eller mindre självklart. Han är gris- och växtodlingsbonde. På åkrarna odlas foder till grisarna men även vete till vetemjöl och havre till havregryn. David älskar sitt jobb, även om han vissa veckor jobbar mer än vad en vanlig anställd jobbar på två, vilket i sin tur ställer stora krav på hans familj. Men sen är det inte vilket yrke som helst det handlar om. Att vara bonde är mer en livsstil än ett sätt att tjäna pengar. Vill man se David lycklig skall man åka med honom i skördetröskan när han kör på ett fält där odlingen lyckats.
David blir normalt inte arg men börjar han diskutera grisuppfödning är det inte långt ifrån. I Sverige har vi valt att ha en bra djurskyddslag.  Detta kostar. Mer än vad vi konsumenter verkar vara beredda på att betala. Vi vet alla att prisskillnaden i affären mellan det svenska köttet och det utländska köttet kan vara stor. Anledningen till detta är att det inte ställs samma krav på djurskyddet utomlands, vilket i sin tur bidrar till att de övriga länderna kan få fram billigare kött.  
Vi har alla ett ansvar. För vissa är priset det enda som får styra och jag klandrar dem inte.  Men jag tycker att vi borde kunna unna våra barn i skolan, patienter på sjukhusen och våra äldre på ålderdomshemmen en garanti för svenskt kött. Så ser det inte ut i dag. Där är det priset som får styra. Om man ska hårdra det hela erbjuds de i svensk mening olagligt kött. Vilken dubbelmoral. Skulle min önskan om krav på svenskt kött i den offentliga sektorn bli verklighet skulle detta i sin tur leda till många fler arbetstillfällen liksom ökade skatteintäkter. Tänk om det vore verklighet. Tänk om vi skulle ställa lite krav?
Frida

onsdag 26 februari 2014

Utrotningshotad del 6



















För 40 år sedan försökte Örjan lyfta svensk grisproduktion själv men har ännu ej lyckats.
Örjan Bertilsson är idag 46 år och har 276 suggor.
2010 investerade Örjan 10000000:- (tio miljoner, många nollor..) i sin produktion för han trodde då starkt på svensk grisproduktion, frågan är om man gör det nu säger han med ett skratt som jag tror räddar honom som grisbonde.
Örjan är en glad grisbonde som är otroligt kreativ, han skulle kunna sitta och brainstorma på vilket stort företag som helst, för många bra idéer och tankar har han.
Örjan säger som de flesta bönder att vi inte tävlar på lika villkor med övriga världen som bonde. Vi har världens bästa kött som snart inte kommer att finnas kvar om det inte händer något drastiskt. Hur ska Sverige kunna vara bäst i världen inom köttproduktion om det inte finns några djur kvar.

Örjan tror på att bönder skall synas på mässor och i butiker, men bonde ska orka och framförallt ha råd. Det gäller att slakterierna hänger med hela vägen i marknadsföringen. Hemsidor som halkar efter funkar inte längre. Örjan har varit ute på mässor med sitt slakteri och det är väldigt uppskattat av allmänheten att få prata med bonden själv. Många är imponerade av böndernas arbete!
Det bästa med att vara bonde är friheten, att få bestämma över sig själv och att det är ett varierande jobb.
Örjan är orolig för återväxten, i Örjans "by" var där 6-7 gårdar som var i gång för några år sedan, nu är det bara 2 kvar... Var ska det sluta, vi kanske inte ska ha svenskt kött längre, säger han frågande.
Örjan har fru och 2 barn. Vissa helger får familjen rycka in när personalen inte räcker till, än så länge är barnen intresserade men det kan vända fort.
När det är dags för grisning är hela familjen engagerad. Efter 3 månader, 3 veckor och 3 dagar  grisar 46 suggor 600 grisar på 3 dagar. Hela familjen agerar barnmorskor och dom har laddat upp med nappflaskor till de kultingar som behöver lite extra. Visst kan Örjan stänga dörren till grishuset klockan 16.00 och återkomma morgonen efter med det har ingen hjärta till. Örjan kommer in vid 01.00 dessa helger för man vill ju såklart att allt ska gå vägen.

Om man är gris vill man bo i Örjans stallar. De har golvvärme på 34 grader och även en värmelampa med termostat som gör att det alltid är 25 grader i grisboxen.
Med dessa rader tror jag att det är tillräckligt förklarat varför vi ska äta svenskt griskött!

tisdag 25 februari 2014

Utrotningshotade del 5

























Johan Andersson tar snart studenten från munkagårdsgymnasiet där han gått inriktning lantbruk.

Redan som 9-åring bestämde sig Johan att han ville bli lantbrukare, hemma på gården som han är uppväxt på satt han på sitt pojkrum och gjorde avelsplaner för att få fram den bästa avelskon.
Det bästa med att bo på landet är friheten, slippa stressen och finna lugnet i kobesättningen.

Efter gymnasiet kommer Johan börja jobba på gården som han är uppväxt på, en dag drömmer han om att få ta över den och driva i egen regi.
Johan är övertygad om att det är bättre att växa upp på landet. Johan har jobbat hemma på gården sedan han var liten, precis som de flesta andra lantbruksbarn. Det märks så tydligt att han har båda fötterna på jorden och att han känner stor trygghet i sitt livsval.

I klassen på Munkagårdsgymnasiet är det 12 elever som valt inriktning lantbruk, 9 av dom har redan jobb hemma på gården dom är uppväxta på. Lantbruksgymnasiet har svårt för att hitta elever och det är frågan om dom kommer att överleva som skola. Johan tror att skolan måste ut och marknadsföra sig bättre, på både skolor och mässor, att de berättar vad det handlar om att jobba som lantbrukare.
Vi pratar om det skulle finnas möjlighet att ragga upp fler stadsbarn till skolan, det tror Johan är svårt, men när vi analyserar lite mer i det så kommer vi fram till att barn oftast har ett stort intresse för både djur och traktorer från tidig ålder, kanske skulle bönder ut och marknadsföra sig i skolorna så att barnen kan hålla den där drömmen vid liv om livet på landet. I sin tur pratar barnen med sina föräldrar vid köksbordet och då kanske man får en närmre relation till lantbrukaren än att han saktar ner trafiken på vårkanten...

Johan tror på den svenska lantbrukarens framtid, han tror på närproducerat, kanske att flera lantbrukare går ihop och startar gårdsbutik. en butik där man kan köpa både kött, potatis och grönsaker även att hålla öppet hus på gårdarna så allmänheter har möjlighet att få större inblick.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att Johan får leva sin dröm som egen lantbrukare en dag!
Genom att köpa svenkproducerad mat hjälper Du Johan att nå sin dröm!

Marina

måndag 24 februari 2014

Utrotningshotad verkar intressant!

Det är verkligen överväldigande hur många som besökt bloggen de första 5 dagarna. Det märks att det är ett hett ämne som både upprör och engagerar!
Vi ser ett mönster redan nu att bloggen delas oftast av människor från landet eller de som har en anknytning eller någon form av medvetenhet om vad de stoppar i sig, eller i alla fall en tanke på vad man köper.

Utmaningen är att fånga upp så många som möjligt , öka medvetenheten hos alla, att tänka till en extra gång innan man stoppar ner varan i korgen i butiken. Att tänka att det finns någon där bakom den där köttbiten/mjölken/ägget/mjölken/mjölet/smöret som gett en massa kärlek till sitt jobb eller livsstil?! Att ta de där extra sekunderna att läsa på förpackningen.

Du som läser, ägna en tanke imorgon när Du äter, frukost, lunch, fika och middag, Vad är dess gemensamma nämnare?



Hade vart kul att se hur många som har anknytning till landet, kommentera gärna . Såklart kan man vara anonym och om man tycker det är lite jobbigt att skriva så gör vi det enkelt, skriv en  etta om Du  har en direkt anknytning till en  lantgård, en tvåa  i fall det finns något bekant med en lantgård eller en  trea  om Du inte har någon som helst anknytning. Givetvis är det kul med längre kommentarer också!☺️

Marina






söndag 23 februari 2014

utrotningshotad del 4

























Det var en gång en liten pojke som satt i trädgården utanför det lilla huset. Pojkens pappa var i full färd med att klippa det gröna härliga försommargräset. Efter pappan kom pojken med sina små traktorer och lekte att han ensilerade gräset till sin besättning av kor och kalvar. Pojken hade en dröm och den drömmen var att en dag ha en egen gård med djur. 

En dag blev drömmen verklighet.

Pojken heter Mattias och är i dag ägare av just en bondgård med en besättning av dikor. Han är även min man och far till våra tre spralliga pojkar. Mattias dröm var som sagt att driva en egen gård med djur och har i dag en besättning av rasen Blonde de Aquitaine. Kalvarna går kvar hos sina mammor där de får fri tillgång till den näringsrika mjölken som gör att de växer och är friska. Djurens kost genom livet består av mjölk och gräs. Djuren är frigående och har tillgång till betesmark större delen av året vilket värnar om den biologiska mångfalden. 

I dag är Mattias dröm att en dag inte behöva arbeta heltid upptill sitt jordbruk för att få verksamheten att gå runt. Som det ser ut i dag så går Mattias upp tidigt för att hinna med att se till sina djur och då han kommer hem efter sin arbetsdag har han ett par timmars arbete med att utfodra, gödsla ut och se till att alla djuren har det bra. 

I media får vi följa debatten om djur som far illa och antibiotika som ges frikostigt och i förebyggande syfte. I Sverige har vi höga krav på djurskydd och livsmedel kontrolleras noggrant. Vill du inte ha livsmedel som du vet är utan kemikalier och uppfödda på ett djurvänligt sätt? Varför väljer du då inte att köpa svenskt? 

Värna om svenska jordbruk genom att handla svenskt. Hjälp Mattias och alla andra jordbrukare att överleva.


Jennie

lördag 22 februari 2014

Utrotningshotad del 3

























Denna goa gubbe heter Markus och han är snart 35 vårar ung.
Han tillbringade mycket tid hos sin mormor och morfar som barn och det var där hans stora intresse för lantbruk växte allt starkare.
 År 2003 fick han möjlighet att förverkliga sin dröm och passion och köpte gården som han så länge har drömt om! I början var det bara några enstaka dikor och grisar men grisarna avvecklades efter några år på grund av dålig lönsamhet. Istället blev det fler nötkreatur på gården. Men detta är dock en dyr hobby som måste kompletteras med ett heltidsjobb! Det blir tidiga mornar och sena kvällar när det är som mest att göra på våren och hösten.
 Det är skönt att veta att djuren har det bra och har behandlats på ett värdigt sätt under sin livstid när man väl får det på tallriken. Inga tillväxthormoner eller antibiotika i köttet.
 Vi vet som stor familj att det är lätt att låta det billigaste alternativet slinka ner i kundvagnen men stanna upp en extra gång och fundera på vad det är egentligen som slinker ner.
 Sveriges bönder är en utdöende livsstil och man får inte glömma att gynna dem få som är kvar! Fråga era barn var ifrån mjölken kommer. Ibland får man ett överraskande/skrämmande svar.
 Det ligger många timmars slit för att få fram fina produkter till den svenska handeln som vi tar för givet.
 Vårda det ömt och ta vara på det så länge det finns bönder som finns till hands.


Josefin

fredag 21 februari 2014

Utrotningshotad del 2





































Detta är Anders, han fyller 35 i år och har nog arbetat mer i sina unga dagar än vad många andra gjort i hans ålder. Anders börjar dagen med att utfodra sina egna djur som är köttdjur, alltså kossor, men inga kor som mjölkas utan där kalven får dricka mjölken och gå med sin mamma. Efter han har tagit hand om sina djur åker han iväg till sitt vanliga jobb och jobbar precis som de flesta, skillnaden är väl just den att när Anders kommer han hem från sitt vanliga jobb är han inte direkt ledig.  Då ska djuren tas om hand, det ska gödslas, strös halm, veden ska huggas, den stormfällda skogen ska sågas upp, timmer ska köras ut och läggas så timmerbilen kan komma och hämta den, hagar ska stängslas så djuren kan gå ut på bete så fort våren kommer.
Anders är inte den som går till doktorn när han har så ont i armarna så han knappt kan greppa motorsågen, han vet ju att doktorn kommer ordinera ”Vila”, vila hinns inte med, för de finns ingen som kommer göra alla jobben har hängande över sig om han vilar. Han vet däremot att han kommer ligga efter med allt om han låter sig vila. Därför går man till jobbet trots smärta, trots influensa, trots en förkylning som hade fått de flesta att inte gå upp ur sängen.
Man kan ju kanske tycka att ”va inte bonde då”. Men vet ni? För Anders är det ren glädje när han ser de första kornet som sticker upp ur åkern som senare ska bli till helsäd åt korna. När han sitter på huk å visar sina barn att här kommer kornet, här växer klövern, å titta där, där kommer ärtorna.
Glädjen i att han lyckas hjälpa en kviga som ska föda ut sin allra första kalv och där allt går bra, när kalven på stapplande ben hittar mjölken.
När han står med sina tre barn, som alla har hjälpt till med att stängsla så gott dom kan på sitt sätt, släpper kor och kalvar på grönbete, kalvar som springer fortare än vad dom någonsin har gjort tidigare med svansen högt i de blå. Barnen som skrattar högt åt djurens lustiga vårdans.
Det är då han känner att det är värt slitet, när barnen vet var köttet på tallriken kommer ifrån, när solen skiner i ansiktet och för en stund känner han att han ligger i fas med alla jobb, kortvarig lycka just det där med att ligga i fas, men ändå, Lycka!

Nästan alla som kommer hit första gången säger ”åh va fint ni bor, vilken utsikt” det är just korna vi har utsikten att tacka för, utan dom hade all mark runt sjön växt igen på bara några års tid. Utan dom hade vi inte haft ett landskap som påminner om barnen i Bullerbyns. De finns ingen maskin som kan göra deras jobb, dom är duktiga, dom äter de mesta, hassel, späda skott av björnbär, gräs såklart, björklöv, maskrosor, samtidigt som dom också gödslar marken så det kan växa upp ny mat åt dom. Där vi bor växer det massor av vilda orkideer, Anders brukar vänta med att släppa djuren till hagen där flest orkideer växer tills dom blommat över, landskapsvård som kanske är på väg att dö ut?

Om man är ko är det i Sverige man vill leva, då får man gå på gröna ängar, dricka ur en sjö kanske, sova i halm, äta mat utan antibiotika.
I en lite mer rättvis värld skulle de svenska bönderna inte behöva ”tävla” mot bönder där antibiotika är tillåtet, det skulle vara lika villkor på tävlingsarenan som i detta fallet är Ica. Det känns ju skevt att vi säljer utländskt kött i vårt land, som är uppfödda på regler som för våra svenska bönder är olagligt?! Hur kan det få ske? 


Tror ni inte hela Sverige hade rasat om Danmark, Tyskland och Finland fick dopa sig i OS och inte Sverige...en liten liten tanke bara.

torsdag 20 februari 2014

Utrotningshotad del 1.






Det här är min sambo Claes, han är 35 år gammal. Claes doftar för det mesta alldeles ljuvligt, han älskar att umgås med sina vänner, är fantastiskt rolig och får de flesta människor att skratta. Han är en charmig typ som älskar sitt jobb.

Claes lägger dag som natt på sitt jobb, hans jobb är inte ett jobb, det är en livsstil. Claes är utrotningshotad, han är en av de få som finns kvar som bidrar till att Du har svensk mat på tallriken, han är den där killen som kör förbi med sin stora traktor som barnen pekar på, han bidrar till att vi har ett öppet landskap och att Du har mjölk i glaset. Han är alldeles unik för att han är bonde.
Jag undrar ibland hur han får lågan att brinna för sitt arbete, varje morgon året om, hur man hittar motivationen till ett arbete som inte betalar sig? Nej, arbetet varken lönar eller betalar sig!
Varje morgon, i snöstorm, orkan, regnet piskar i ansiktet, då går han ut och gör sitt jobb, eller lever sin livsstil, för jobb betalar väl sig?

Varje morgon samma rutiner, det börjar med en titt ut genom fönstret, kanske en suck, kaffebryggaren sätts på, källardörren gnisslar, ytterdörren smälls igen. Snart hör jag tidningen börja prassla i köket, telefonen börjar ringa och arbetsdagen har börjat...

Passionen är nog densamma som hos en elitidrottare, det är min enda jämförelse!
Kämpa, kämpa och kämpa för att en dag kunna stå på prispallen. Han jagar inte guld, han jagar ören för att överleva som bonde!


Detta är början på en bloggserie som vi hoppas kommer att kunna påverka Er med och låta Er få en insikt i var maten bör komma ifrån och vilket hårt arbete som ligger bakom den!


Marina





- Posted using BlogPress from my iPad



- Posted using BlogPress from my iPad